När det går att ta på slutet.
År 2014 är borta. 2015 är här. Det är lördag och jag glömde min röst någonstan i 2014. Idag jobbar vi lite, på måndag lite mer. Och sen när barnen somnat, är au pair-livet över. På måndagkväll lämnar jag huset för 3 veckor på västkusten. Knappt 3 dagar kvar och jag har inte ens börjat packa ihop ett USA liv, än mindre har jag fixat den där resväskan jag fick i julklapp. Jag åker på måndag, får inte in det i huvudet.